Någonstans i rymden hänger mitt hjärta
Till fots
fick jag gå genom solsystemen,
innan jag fann den första tråden
av min röda dräkt.
Jag anar ren mig själv.
Någonstans i rymden hänger mitt hjärta,
gnistor strömmar ifrån det,
skakande luften,
till andra måttlösa hjärtan.
Edith SödergranBild: Maria Westerman
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar