söndag 9 januari 2011

De allra minsta



I Nepal finns kanske 30 000 gatubarn, de yngsta är 5 år gamla.
Vill du vara med och stödja Geshe Pema Dorjees projekt för gatubarn i Nepal så kan du gå med i Föreningen för gatubarn i Nepal. Det kostar 100 kr och pengarna sätts in på bankgiro 694-7857. Pengarna går direkt till gatubarnen.

torsdag 6 januari 2011

Vad tyst det blev!

Om att ibland medvetet stänga av TV, mobil och dator, kliva ur bruset för att uppleva lite tystnad,läser jag i Owe Wikströms bok Att älska livet mer än dess mening. Det är så viktigt!
Att inte alltid ha musik och andra ljud omkring sig.
Både yoga och meditationen fungerar ofta bäst i avskildhet, med en möjlighet att uppfatta sin egen inre röst.

Men ibland tar jag upp min Ipod och stänger av omvärlden med musik. På tåget kanske, för att slippa vara delaktig i andras samtal. Eller om tråkiga tankemönster envisas att återkomma, fast jag för länge sen insett att de inte leder någonstans. Då lyssnar jag på mina bästa och helande klassiska musikstycken, yogiska mantras eller varför inte Elvis? Han är rätt bra på att skingra tankar.

Hvor er nu? Anselm Kiefer och Olafur Eliasson



Under några av de sista utställningsdagarna ser jag Anselm Kiefer på
Louisiana konstmuseum med landskap som man nästan inte kan sluta att se på. I texten till utställningen står: Let the landscape become a space of meditation. Och precis så upplever jag hans målningar.
Hur han använder solrosor i sina målningar inspirerar mig. Solrosor har dykt upp i min bildvärld ett tag nu. Det känns som en så´n kraftfull symbol.



Dagen efter besöker vi Olafur Eliassons installation Din blinde passagerArkens konstmuseum utanför Köpenhamn. Dimman/Ljuset i tunneln är tätt inpå kroppen och man kan knappt urskilja den som är strax intill. Jag går i den 90 meter långa tunneln vid tre tillfällen. En gång med dröjande steg och nästan ensam, med möjlighet att registrera mina egna sinnesintryck och tankar. Det är som den upplevelse som människor som varit nära att lämna jordelivet vittnar om. Ljuset är så skarpt skiftar sen i oilka färger. Vid ett annat tillfälle går vi tillsammans med en skolklass där några ungdomar får panik och skriker, drar de andra med sig, ramlar. Får en känsla av att det är som en gaskammare i ett koncentrationsläger, där gasen sluter tätt och människor ramlar runt omkring. Det här är ett speciellt verk att uppleva. "Når man traeder indenfor i tunnelen, konfronteras man med sig selv, som man var uden for tid og rum, kasted ud i intetheden". Att det krävs ett rum också för att uppleva tid.

Man kan se Din blinde passager fram till 27 novmber 2011.

Arken visar också en intressant film om Olafur Eliassons Fyra vattenfall i New York.

söndag 2 januari 2011

Att älska livet mer än dess mening



Min jul- och nyårsläsning

Barack Obama: Of thee I sing. Om Georgia O´Keeffe ,that helped us see big beauty in what is small. Om Sitting Bull, who healed broken hearts and broken promises. Om...

Bengt Ohlsson: Kolka. Om det som livet handlar om. Att ge och ta emot kärlek. Vilket är svårast?.Som min yogalärare Tomas Frankell brukar säga: Det finns inget modigare än att öppna sitt hjärta för någon.

Sofi Oksanen: Utrensning. Den har jag väntat länge på att få läsa.

Desmond Tutu: Gud har en dröm Jag har vid några tillfällen haft möjlighet att lyssna till Desmond Tutu. Han är en både tokig och rolig berättare för att i nästa stund svänga om och med allvarlig röst prata om det mest väsentliga. Som respekten för andra människor.



Owe Wikström: Att älska livet mer än dess mening. En så´n himla bra bok!
Hur gör man för att leva ett andligt liv? Dagliga övningar för den som vill eller bara läsa och reflektera:

"Vänskapens ansikten tillhör dem som både bekräftar och törs vara ärliga mot oss...
Drömmen om att bli sedd...Det är i den relationen vi skapas och det är av sådan relationer vi lever. I möten formas vår identitet. Av möten lever vi. Inget jag utan ett Du."

lördag 1 januari 2011

Hope grabs on whatever floats.



På Ånyomagasinet i Sandviken kan man köpa böcker för 10 kronor. Böcker som man antagligen inte sökt efter i bokfloden. Som The Sunflower av R.P Evans. Vackert formgiven och välformulerad. Sitter kvar i sängen på morgonen och bläddrar i den till synes olästa boken. Det är så behagligt med dagar när inget särskilt ska hända mer än en middag någonstans många timmar senare. Någon har köpt eller fått boken men inte hunnit läsa. Evans kan ge lite styrka till det nya året:

The surest way to minimize your own burdens is to carry someone else´s.


Hope grabs on to whatever floats.