Läser Umeåpoeten Solja Krapu som skriver i diktsamlingen "Det började så oskyldigt med diskbänken":
...Förlåt att jag är lite sen
men jag kanske är lite otidsenlig på det viset
för ingenting kom emellan
Jag hoppas att du förlåter mig
och har överseende
och inte tolkar det som det som att jag kommer att utgöra ett problem
genom att alltid vara tillgänglig
Förlåt att jag redan är här
men jag vill hemskt gärna ingå i din umgängeskrets
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar