"Vart tar det genuina i mig vägen när vi växer upp? Vår äkthet och spontanitet. Vår självklara kreativitet. Den obetvingliga livslusten och förmågan att se...Har vi råd att avskärma oss från barnet i oss?"
Så skriver Annika Gauri Langlé i hennes bok Via chakra - vägen mellan himmel och jord.
I boken ger hon också frågor som vi kan tänka på som:
Finns det fortfarande plats för din ursprungliga spontanitet?
I kväll såg jag Nisti Stêrk som gjort en föreställning i sandviken som bygger på spontanitet, att barnet inom henne får komma till uttryck och på hennes drömmar sedan barndomen om att öppna ett barnhem i Diyarbakir.
Vad hade jag själv för önskningar som barn? Lite minns jag från mina funderingar på livet. Vad ville du själv bli i sjuårsåldern?
Maria Westerman
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar