När jag bland alla granar på Östanbyskogen, nedbäddad i mossan, hittar en Linnéa så brukar jag tänka på varför Linné valde just den här lilla tunna oansenliga blomman till sin speciella ört? Var det kärlek vid första ögonkastet? Varför valde han inte en stor, färgrik blomma med väldiga klockor? Lisa Hedstöm har skrivit en fin uppsats om detta vid Uppsala Universitet. Första gången han skriver om Linnéa är i Lapplandsresan då han 1732 stötte på växten strax utanför Gävle. Eftersom han startade resan mot Norrland i Uppsala den 12 maj hittade han kanske Linnéan på sin 25-årsdag. Idag fast för 277 år sedan.
1 kommentar:
Så fin hon är, linnéa!
Skicka en kommentar